Årsmötet 2008 II: Minnesbilder av Sven Delblanc

Före Ärsmötesförhandlingarna fick deltagarna ta del av utstÀllningen om TV-serien Hedebybornas tillkomst, som introducerades av Maj-Britt Imnander. Maj-Britt berÀttade bland annat om de medverkande statisterna frÄn Hedebyland och det arbete de lade ner. PÄ skÀrmarna kunde deltagarna följa tillkomstprocessens alla etapper frÄn roman till fÀrdig TV-serie. Sven Delblanc skrev manus till serien sjÀlv, HÄkan ErsgÄrd regisserade. Serien spelades in av TV-teatern i Göteborg.

Rolf Westling, Anders Vrethem och Ingemar Perup berĂ€ttade sedan om sina minnesbilder av Sven Delblanc. Rolf var lumparkompis med Sven Delblanc pĂ„ Kungliga Svea Livgarde i Stockholm Ă„ret 1950-51. Rolf gav levande bilder av sin vĂ€n Nappe - alias Sven Delblanc - som han skildrade som vĂ€nfast och mycket rolig. Han berĂ€ttade ocksĂ„ om den olycka i ett ammunitionsförrĂ„d som drabbade Sven Delblanc i slutet av hans militĂ€rtjĂ€nst och som bl a ledde till att han blev lomhörd pĂ„ ena örat. Om sin militĂ€rtid har Sven Delblanc skrivit i Nattresa (1967), dock i fri fiktiv form, ej dokumentĂ€rt. Ammunitionsolyckan kommenterar han i dagboksromanen Åsnebrygga (1969).

Anders Vrethem var 12 Ă„r gammal nĂ€r han mötte Sven Delblanc. Han var elev i klass 3 c i den femĂ„riga realskolan vid VĂ€sterĂ„s högre allmĂ€nna lĂ€roverk för gossar och hade Sven Delblanc som vikarierande lĂ€rare i svenska och historia och dessutom klassförestĂ„ndare. För Anders och hans klasskamrater var Ă„ret med Sven Delblanc som lĂ€rare en ljuspunkt. Tiden innan hade varit kaotisk med dĂ„lig disciplin och ineffektiva studier. NĂ€r Sven Delblanc kom blev det ordning och reda. Han hade en naturlig auktoritet och krĂ€vde mycket. Undervisningen illustrerades ibland med Delblancs noggrant utförda teckningar pĂ„ svarta tavlan - en gĂ„ng tecknade han den Habsburgska dubbelörnen med fjĂ€derskrud, klor, ögon och nĂ€bb i stort format över tavlan. En höjdpunkt var klassens resa till Stockholm som leddes av Delblanc. Storkyrkan, Riddarhuset, KungstrĂ€dgĂ„rden, Historiska museet besöktes, men eleverna fick ocksĂ„ gĂ„ pĂ„ Gröna Lund. Anders hade fruktat att besöket pĂ„ Historiska museet skulle bli trĂ„kigt, men sĂ„ blev det inte: "Sven Delblanc kunde berĂ€tta ocksĂ„ om ett litet guldmynt sĂ„ att det blev roligt!" NĂ€r Sven Delblanc vid en fikastund initierat klargjorde vad som skilde den kanadensiska proffshockeyn frĂ„n den europeiska hockeyn blev eleverna imponerade. Den betydligt tuffare kanadensiska hockeyn i smĂ„ rinkar hade Sven Delblanc kommit i kontakt med under sitt besök i Kanada 1947.

Ingemar Perup trÀffade Sven Delblanc första gÄngen 1974 i Juvenalorden dÀr de bÀgge var medlemmar. Medlemmarna i Juvenalorden har bl a till uppgift att skriva spex i parodisk stil, ofta med historisk anknytning. Ingemar kunde avslöja att Sven Delblanc skrivit Bellmans repliker i det kanske mest berömda spex som skapats i Uppsala, nÀmligen Gustav III. Han lÀste som smakprov upp ett par versstumpar, elegant och roligt skrivna. Ingemar och Sven bodde nÀra varandra i Sunnersta och efter mötena i Juvenalorden delade de ofta pÄ en taxi hem. Ibland avslutades natten med att Sven Delblanc bjöd pÄ sina berömda parisare i sitt kök. Ingemar var ocksÄ bildredaktör (fr o m del III) i det stora litteraturhistorieverket Den Svenska Litteraturen som Delblanc redigerade tillsammans med Lars Lönnroth under slutet av 1980-talet. Ingemar medverkade Àven vid tillkomsten av Homerisk hemkomst (1991), som Sven Delblanc trots sin svÄra sjukdom förmÄdde fullborda. Ingemar visade upp sitt eget exemplar av Homerisk hemkomst, försedd med följande av författaren gjorda dedikation: "Till Ingemar frÄn Homeros!"

Rolf Westling, DelblancsÀllskapets avgÄende ordförande Bo Utas, Ingemar Perup, Anders Vrethem. Foto: Birgitta Lerjeryd.